Koncept, metoder och modeller

Inkludera och skapa tillit. Det är ingredienser som modern och aktuell ledarskaps- och samarbetsteori visar är nycklar till framgång, både i samspel mellan individer och för att bygga en organisationskultur som klarar förändring och utveckling över tid. Riddikulus AB tar avstamp i forskningsbaserade metoder och modeller.

Forskningsbaserade koncept

Nedan forskningsbaserade koncept, metoder och modeller utgör grunden för mina uppdrag.

 

Ett utvecklande ledarskap är när ledaren har en ledarstil som utvecklar sina anställda. Därigenom kan du uppnå en effektivare organisation där medarbetarna strävar efter samma mål som du. I konceptet Utvecklande ledarskap ingår:

Ett bedömningsformulär (ULL) för personlig feedback.
En teoretisk modell.
En metod för personlig ledarutveckling.

Bedömningsformuläret kan ses som en inventering av ledarens aktuella ledarskapsbeteenden. Modellen ger en riktning för önskad utveckling.

Modellen baseras på frekvensen av beteenden över tid. En högre frekvens av utvecklande ledarskap leder till ett gynnsamt organisatoriskt utfall likväl som till en mer gynnsam individuell utveckling för alla i gruppen. Modellen sammanfattar de senaste 15 årens vetenskapliga forskningsrön inom området.

Utvecklande ledarskap är en utbildning där du får reflektera över dina förebilder och får konstruktiv feedback, något som forskare lyfter fram som centrala delar i en ledarskapsutbildning.

Enligt modellen utvecklande ledarskap formas ledarbeteenden av ett samspel mellan ledaren och det sammanhang som den verkar i. Modellen beskriver tre typer av ledarbeteenden: utvecklande, konventionella och destruktiva beteenden.

Det utvecklande ledarskapet karakteriseras av en förmåga att åstadkomma balanserad kontroll, ställa krav via överenskommelser, belöna och agera som föredöme. Chefen har då en god värdegrund, är omtänksam, ger stöd, inspirerar och inbjuder till delaktighet.

Till de sämre chefsbeteendena hör låtgå-mentalitet och att exempelvis vara osäker, otydlig, arrogant, egoinriktad, falsk och kontrollerande via piska och morot.

Hur kan vi tänka nytt? Hur kan vi se saker på ett annat sätt? Hur kan vi ta våra insikter och lärdomar till en ny nivå? Hur kan vi skapa mer lärande mellan samhällssektorerna?

Warm Data Lab är ett värdefullt verktyg för det!
Komplexa frågor är inget vi löser på egen hand, vi behöver varandra för att hitta vägen fram. Så mycket har vi redan förstått och gör idag. Det vi kan vässa är att använda varandras komplexitet i större utsträckning för att få syn på sambanden i samhällsfrågorna vi brottas med. Det är vad ett ”warm data lab” tar fasta på.

Metoden ger en struktur för att mötas och tillsammans skapa det som ni inte enskilt kan förutse eller planera. Som grupp kliver ni snabbt in i ett systemiskt förhållningssätt och får, utöver nya lösningar och nytt beslutsunderlag, en ökad komplexitetsmedvetenhet. Det är ett perfekt sätt att starta en samverkansprocess eller ett samverkansmöte mellan offentlig och idéburen sektor.

Ingenting existerar i sin ensamhet, allt hänger ihop. Många av dagens samhällsfrågor bär en komplexitet som är svår att omfamna. Klimatet, integrationen, ohälsan är bara några exempel på områden som ständigt rör sig och inte låter sig fångas i ett fack eller en lösning. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling visar bredden av vad som behöver hanteras. Med önskan om konkret handling delas frågorna upp och institutionella strukturer försöker mildra komplexiteten genom att hantera enbart det som är kopplat till det sammanhang man juridiskt råder över.

Offentliga verksamheter, civilsamhälle, näringsliv och akademi möts återkommande i olika konstellationer för att slå sina kloka huvuden ihop om lösningar på komplexa samhällsfrågor.

För att få en helhetsbild inom det sammanhang man verkar i är det vanligt att bjuda in olika intressenter, perspektiv eller discipliner som identifieras relevanta för frågan. Varje intressent, perspektiv, disciplin förser med olika separata strömmar av data – detaljerad, specialiserad, kvantitativ information. Tanken är att varje bit tillsammans pusslar ihop en helhetsbild av det komplexa systemet. Detta är naturligtvis värdefullt, men det räcker bara till en viss nivå.

Det visar Nora Bateson med sin forskning om ”warm data”. Hon definierar varm data som: ”Transcontextual information about the interrelationships that integrate a complex system. De enskilda strömmarna av data fogar inte per automatik ihop helheten. Frågorna låter sig inte avgränsas på det sättet och en kompletterande informationsdel som handlar om det ömsesidiga beroendet emellan delarna saknas. Information som vi hittills inte uppmärksammat som tillräckligt essentiell och avsaknaden av den informationen kommer fortsätta gäcka dem som försöker få grepp om helheten.

Nora menar att vi behöver möta det komplexa med mer komplexitet, vilket kan kännas knasigt, till och med galet. Normen vi följer, vår längtan efter logik, enkelhet och hanterbara lösningar, säger oss att vi bör bryta ner det svåra, dra isär varje del, se dess innehåll, använda all expertis inom varje område och sedan sätta samman en helhet.

Men hennes forskning visar att de komplexa systemens rörliga natur behöver mötas med rörlighet, flexibilitet, med information som ”lever och är varm”. Den varma datan hittar man inte i de enskilda intressenterna, disciplinerna eller institutionerna utan i relationerna mellan intressenterna, disciplinerna och institutionerna. Disciplinerna i sig har nämligen inte någon överlappning och det är i överlappningen som den varma datan uppstår. Överlappningen öppnar för nya aspekter att bli synliga.

När man slutar leta efter en karta som kan visa helheten, och istället söker efter rytmen för att följa den, efter dansen för att ta steg i samma takt, då ser man andra saker. När man får en känsla för sambanden och ser mer av hur allt hänger ihop, ställer man sig nya frågor som i sin tur leder till andra lösningsförslag. Din egen erfarenhet omkalibreras och det är då de verkliga förändringarna är möjliga.

”Stuck systems don’t get unstuck. They learn. And when they learn, the paralysis goes away.” N Bateson.

Läs gärna Noras bloggtext:
https://norabateson.wordpress.com/2018/12/07/warm-data-to-better-meet-the-complex-risks-of-this-era/

GDQ är ett statistiskt reliabelt instrument för att mäta hur grupper fungerar, utvecklat av forskaren Susan A. Wheelan vid Temple University, Philadelphia, USA. GDQ är utformat för att stödja arbetsgrupper i att utvecklas och nå sina gemensamma mål på ett effektivt sätt. Grupper har fyra utvecklingsstadier, enligt Wheelan och det är i det fjärde stadiet som gruppen är mest effektiv. 

GDQ bygger på Wheelans forskning och ger en bild av gruppens effektivitet och produktivitet jämfört med andra grupper (normgrupp) och synliggör vilka frågor gruppen bör fokusera på för att utvecklas vidare.

Wheelan trycker på gruppens gemensamma ansvar för sin utveckling, på medarbetarskapet såväl som på ledarskapet.
Forskning visar att team som når det fjärde stadiet har högre kundnöjdhet, genomför sitt arbete snabbare och skapar mer intäkter, än grupper i de tidigare utvecklingsstadierna. Det handlar alltså både om resultat och bättre samarbete och arbetsklimat.

GDQ kan med fördel kombineras med programmet Förtroendefullt samarbete® för att fördjupa förståelsen för samarbetsbeteenden och få värdefulla verktyg till att hantera de utvecklingsområden som synliggörs.

Samarbete kräver samarbetsförmåga. Forskning visar att fem grundläggande färdigheter behövs för att skapa långsiktiga förtroendefulla relationer. Att ha en  ramgångsrik samarbetsrelation handlar till stor del om att kunna hantera konflikter på ett sätt som stödjer relationen och inte underminerar den. 

Förtroendefullt samarbete är ett tredagarsprogram som ger deltagarna möjlighet att utforska, träna på och hantera de fem grundläggande färdigheterna. Programmet kan även delas upp i modulform, vilket gör det flexibelt både i tid och form. 

De fyra första färdigheterna bygger på Will Schutz FIRO-teori och hans program The Human Element®. Den femte färdigheten behandlas med stöd av den välkända s.k. Harvard-metoden för konflikthantering Intressebaserad  Problemlösning. Effekten av programmet är väl belagd och utvärderad i såväl amerikanska som internationella studier.

Försvarshögskolans program Utvecklande Ledarskap och Förtroendefullt samarbete kompletterar och fördjupar varandra på ett fantastiskt sätt.

Utvecklingsprogrammet The Human Element® är till för dig som vill växa som människa, öka din självkännedom och förstå mer om hur du fungerar i relation till dig själv och andra.

Programmet utvecklades av Will Schutz och bygger på hans välkända FIRO-teori. Genom de två grundpelarna öppenhet och eget val inbjuds du att utforska ditt beteende, dina känslor och din självkänsla.

Du ökar medvetenheten om varför du gör som du gör och hur du i dagsläget hindrar dig själv från att använda hela din potential. Du får möjlighet att titta på nya förhållningssätt, prova på olika verktyg och öva på beteenden som främjar tillitsfulla relationer och effektivt samarbete.

Metoder som visualiseringar, gruppövningar, feedback och självskattningsinstrument varvas med teoretiska ramar. Detta sätts även in i ett organisatoriskt sammanhang med fokus på grupp, ledarskap och beslutsfattande.

Programmet belyser hur man genom att ta fasta på ”det mänskliga elementet” kan öka effektivitet och motivation hos individer, grupper och organisationer. The Human Element är en intensiv process som genomförs i internatform under 5 dagar. Programmet kan genomföras både som företagsintern och som öppen kurs.

Utveckla strukturer och relationer

För hälsa och resultat

Den genomgående pedagogiken som jag arbetar med är upplevelsebaserat lärande, där övningar, uppgifter och aktiviteter kopplas till forskning, statistik och deltagarnas egen vardag. Att använda fler sinnen för inlärning gör att lärdomar och insikter fäster bättre och vi lär alla på olika sätt. 

Forskning visar dessutom att för att ledarträning ska ha önskvärda effekter ska den föregås av en behovsanalys, innehålla teori om ledarskap, demonstration av effektiva ledarbeteenden, träning på sådana beteenden (t ex rollspel) och återkoppling efter träningen.

Om ledarträning syftar till att ha effekt på teamprestationen ska den bygga på så kallade transformerande ledarbeteenden eftersom dessa skapar sammanhållning, självförtroende och prestationsförmåga. Forskning visar också att insatser som utvecklar de interpersonella processerna, dvs exempelvis träning i konflikthantering och ömsesidigt stöd, har påtagliga effekter i teamprestation. Ledar- och teamkompetenser kan alltså tränas och teamprocesser utvecklas. 

Vilken nytta söker du?

Nöjdare kunder, ökad försäljning, minskade kostnader, ökad produktion.
Det är mätbara effekter av genomförda insatser, som i verksamhetens vardag syns till exempel så här:

Mer eftertänksamma medarbetare

Lyhördhet för varandras åsikter

Från motor till medpaddlare

Öppnare klimat

Strukturerade samtal

Metoder som hjälper oss i vardagen

Everyone you meet is fighting a battle you know nothing about.
Be kind. Always.

-- Ian Maclaren